mamma, blås dåh!!!

spännande dag idag. inte nog med att jag "cruisade" (på riktigt, satte på en knapp i bilen) på motorvägen och skrek åt mig själv "FAN VILKEN JÄVLA LAJVARE JAG ÄR!!!!" när jag inte släppte kopplingen när jag gasade upp för en backe, så ramlade jag även i centrala Göteborg.

Helt inne i min egna Htc-värld med att planera lunch med iraniejäveln då ser jag inte stora hålet i marken som fick mig att ramla framlänges där både knä, händer och (nästan) hakan blev uppköttade. Halva väskan skulle ju självklart ramla ut också, där i bland piiiinsamma tamponger i x-large och min bh? (kom dirr från gymmet).

Och alltså, det här med hur man ska reagera när man ramlar? skratta för sig själv? bli röd och springa därifrån (har sett människor göra det)? börja gråta? Jag hann inte ens att reagera då jag var så jävla förbryllad över att jag ens kom i den jävla situationen att jag ramlade MITT på en jävla gågata. var som i en dimma efter jag tagit mig upp, men jag tror nog jag var lite röd i fejjan - JAG SPRANG DOCK INTE DÄRIFRÅN!

ps. jag fick hjälp upp av en mamma och hennes dotter. nej, dem var inte svennar, skulle ens svennar hjälpa mig?

/uppköttig klumpig liten flicka